Hugo Alfredson Heró

När allt var perfekt 

Mannen som är i unga år, satte på sig den röda rocken och mössan, han hängde den bruna säcken över axeln och klev ut ur vedboden. Ute låg snön vit och snöflingorna lade sig ömt på hans axlar. Han vandrade genom det tunga snötäcket och klev upp på stentrappan framför huset.

Han bankar på dörren och hör det dova ljudet av barn som skriker av lycka, trädörren slås upp och där inne står ett hav av ungar med spända och förväntansfulla blickar. Mannen kliver in och sätter sig på pallen som är utplacerad bredvid julgranen. Julgranen är helt täckt av julgranspynt. Föräldrarna tvingar ner de uppspelta barnen i soffan för att få någon slags ordning och mannen börjar dela ut paketen. Omslagspapper slängs överallt och tillslut är golvet helt täckt, doften av knäck och lussebullar sprider sig in i vardagsrummet när brickan med julgodis ställs in, barnen trycker i sig lussebullar medan de skriker av lycka efter varje paket de öppnar. Mannen går med ett stort leende ut i hallen, han trycker ner fötterna i de bruna slitna kängorna och går ut i vinterkylan igen.

Mannen, som nu hunnit uppnå pensionsåldern, stänger dörren bakom sig. Han har precis avslutat sin sista kurs i historia på det lokala universitetet. Han sätter sig i sin blåa Saab och startar, han lägger händerna på den kalla ratten och svänger ut från parkeringen. Det hade blivit juletid och mannen hade innan kursen köpt en påse torra lussebullar från disken med ”snart utgånget”.

Han parkerar bilen och kliver ur. Den svarta grinden till kyrkogården står på glänt, han går långsamt in på de smala asfaltsgångarna som slingrar sig mellan gravarna. Han går bort mot den nya gräsplätten som nu är helt täckt av snö, här hade man byggt ut kyrkogården för att trycka in ännu fler gravar på det lilla lokala kyrkområdet. Han sätter sig på huk framför sin frus grav, bredvid fanns tre andra gravar, de var hans söner som nyligen gått bort, alla i någon form av cancer. Mannen placerar ut ett gravljus för varje grav och ställer sig upp. Han står en lång stund och tänker, det är första gången han vågar sig hit, ända sedan hans fru dog har han tagit till flaskan. Den korta tiden på dagen han är nykter åker han till universitetet för att läsa historia, hans stora intresse men också en form av avkoppling.

Mannen är rädd, julen är nära och han har ingen att spendera julen med. Han har bara en dotter kvar, hon bor med sin familj i Los Angeles där hon jobbar som skådespelare. Han brukar få julkort av henne och hon brukar även komma över med familjen till jul. Men i år var hon mitt uppe i en filminspelning och kan inte komma hem till Sverige.

Mannen vet vad som väntar, en ensam jul som troligen slutar med att han ligger stupfull framför tv:n i ett väldigt mörkt och oupplyst hem.

Detta öde blir också ett faktum, det har blivit julafton, mannen ligger i sin slitna svarta lädersoffa, bordet är fullt av ölflaskor och huset stinker alkohol. Mannen går in i köket och tar ut en glöggflaska ur skafferiet. Han går in i vardagsrummet och lägger sig i soffan igen, han klunkar i sig den och lägger sig ner igen.

 Mannen ligger helt ensam i sin lilla röda furustuga, samtidigt sitter du nog och öppnar dina paket med din familj och släkt. Allt är perfekt och du glömmer gärna att alla inte har det just, perfekt.