Jesper R

Hämnden

Blodet rann från näsan och jag kände att några revben var brutna.

-       idiot! skrek jag till Frank. 

Frank bara skrattade åt mig sedan gick han iväg.

Jag låg där och grät i smärta. Mitt blonda hår hade blivit lite rött från blodet som låg på marken. ”Varför mig?” tänkte jag för mig själv. Jag har aldrig gjort någon illa eller behandlat någon illa. Jag är alltid snäll. Det rann tårar från mina blåa ögon. Det fortsatte att rinna blod från näsan medan jag låg där helt och vred mig i min smärta. Jag försökte resa mig upp det gick inte för jag hade så ont i revbenen. Jag skrek efter hjälp, jag skrek så mycket så jag blev hes. Till slut så kom vaktmästaren förbi.

-       Vad har hänt? Frågade vaktmästaren.

-       Den där idioten Frank slog mig på näsan och bröt mina revben sa jag till vaktmästaren.

-       Jag ska ringa ambulansen och polisen så kommer de och hjälper dig sa vaktmästaren.

-       Kan du hjälpa mig upp först? Frågade jag.

-       Givetvis svarade vaktmästaren.

I ambulansen så började jag att planera min plan att få ut min hämnd.  Sjuksköterskorna bad mig bara och säga vart jag hade ont och att allt skulle bli bra.

Det första som hände när vi kom fram till sjukhuset så röntgade de mig för att se vad som var brutet.  Sedan så tog de några prover på mig och plåstrade om min näsa.  Mamma och pappa var där en timme efter dem röntgat och plåstrat mig. Pappa var så arg att han rev ner en vas från ett bord. Han var så arg. Han skulle se till att han hamna i fängelse. Mamma satt bara och grät. 

-       Kan jag gå till skolan i morgon? Frågade jag sjuksköterskan.

-       Som det ser ut nu så vet vi inte. Svarade hon min fråga.

Lite senare kom doktorn med röntgenbilderna. Det visade att de var brutna. De sade också att jag skulle få tillbringa natten på sjukhuset. Jag hade tänkt ut en plan men den var inte så bra. Jag skulle dra ner hans byxor framför alla på skolan. Jag måste bara komma på ett sätt att komma nära honom. Jag kan smälta in i folkmassorna i skolan och dra ner hans byxor. ”Haha, bästa planen jag någonsin kommit på” tänkte jag för dig själv. Mamma och pappa satt och sov på stolarna. Jag sov som en sten. Det var bra att jag hade fått så mycket smärtstillande på kvällen. Jag vaknade tidigt på morgonen. Jag vet inte vad klockan var men mamma och pappa var borta. Jag frågade en sjuksköterska.

–      Var är min mamma och pappa?

–      De gick och köpte frukost till dig. De kommer alldeles strax svarade sjuksköterskan.

Jag hoppades på att få en ostfralla och oboy. Jag försökte få på mig mina byxor och tröja. Tröjan var lätt. Byxorna gick inte. Jag hade för ont i revbenen för att ta på mig dem. Jag fick vänta på mamma och pappa. De kom drygt fem minuter efter jag frågat sjuksköterskan vart de var. Jag fick en ostfralla och oboy precis som jag ville ha. De frågade om jag hade sovit nått i natt. Jag sov som en sten svarade jag. De skrattade bara. Jag var bara glad att jag fick lämna sjukhuset efter min frukost.

Mamma ville att jag skulle vara hemma idag men jag ville till skolan. Pappa var redan på jobbet när mamma lämnade av mig på skolan. Alla i klassen frågade vem som gjorde det. Jag vågade inte säga nått. Jag sa att jag inte kommer ihåg för tillfället. Engelska läraren sa bara att jag skulle sätta mig ner. Jag orkade inte fokusera.  Jag ville bara få ut min hämnd. Efter lektionen så såg jag Frank. Han hade på sig sin svarta munktröja, röda chinos och svarta skor. Jag ville inte men jag ville få det gjort någon gång. När han gick förbi mig utan att tänka så drog jag ner hans byxor och han ramla. Det alla skratta åt var att han hade ett par långkalsonger med teddybjörnar på. Jag gick fram till han och sa denna mening:

Jajjjsjasjajfajfjj

Skrattar bäst som skrattar sist…  n min fråga.